Martina

Det ringer och ringer och ringer.. Och jag är effektiv som en litenekorre.. MEN, mellan dessa intensiva arbetssituationer så tänkte jag göra en liten serie. Ni förstår, pappa och mamma har massor med kort på mig här på praktiken. Gamla och nya, mest gamla. Deras patienter tror säkert att jag är mellan 7 och 10 år. 

Nu börjar vi!


Märtstjärt nr 1

Gillar mina taggiga tänder, 1 meter långa småhår och färgsprakande tofs.
En sån skulle man ha.. Tofs alltså!

Herregud. Jag brukar inte vara rädd föratt skämma ut mig men den här helgen har varit lliiite för mycket.

1.. Jag och Ida sitter och fikar på fräcka. Jag får syn på Christin och hennes kompis, som jag känner igen jätte väl eftersom hon jobbar på telia. Vi har nog delat en lunch eller två. "Hej Christin.. jag tvekar en stund men säger sedan självsäkert.. "och Helena". Christins kompis tittar på mig och säger "hej". Men sen hettar det till i ansiktet. "nej, inte Helena... (tystnad, jag väntar på att någon anna ska fylla i.. TYSTNAD) "Annika heter hon" säger Christin.
ÅH! Det var inga glada blickar efter det.

2.. Jag var lite granna berusad och när jag gick in på otten. Möter en brunhårig tjej och mina ögon är helt säkra på att hon heter Jessica och går på De Geer. "GRATTIS I EFTERSKOTT" säger (sluddrar/skriker) jag och hon tittar först på sina kompisar och sen på mig. "Jag fyller år i maj". DÅ är mina ögon inte lika säkra längre och gör en omvärdering. Jahopp, Frida från Nyströmska var det visst. Så jag sa: "Grattis i förskott i alla fall då".. Haha.
 
3... Imorse vaknar jag tidigt. jag lägger mig i soffan och vänder huvudet mot väggen. Somnar. Vid 12 hör jag min ringsignal på avstånd. Jag kollar med ett öga på mobilen och ser att det är Ida. Nej, hjärnan ä inte färdig än. Samma sak en timme senare. MEN kl två händer samma sak IGEN och då bestämmer jag mig för att svara. "Hallå" hör jag min skrovliga morgonröst svara. Jag förväntar mig ett svar med Idas röst. Istället hör jag min chefs. "Jaha, förslåååååt" säger jag emd samma stämma.
Ja, som man säger. Man har ju bara en gång på sig att göra ett fösta intryck. Jag tycker jag lyckades!

 Nej nu får det räcka med pinsamheter på ett tag. Verkligen!

Hej! det är din isolerade kompis som hör av sig. Hon som är sådär FRUKTANSVÄRT ROLIG. Ne, du förstår fortfarande inte vem jag är...hm, hur ska jag beskriva henne...
Hon kallas sol, men det är så långt ifrån vem det är som man kan komma. Hon har suttit hemma på sin rumpa (som förövrigt inte ens får plats i några jenas längre) hela veckan. Hon vill helst inte gå utanför dörren och det blir väldigt jopbbigt när ingen har tagit in tidningen på morgonen. För den vill hon helst läsa till sin stora feta frukost.
Och lunch och alla fikan därmellan!
Hm, vi får inte heller glömma att hon numera ägnar dagararn åt dataspel; Roller Coaster!

Ne, men seriöst...vad fan håller jag på med? Och du med nästa vecka. Haha. JAg vet inte om jag ska skratta eller gråta!

Såhär beskriver min kära kollega (vi är kollegor i jobbet att vara arbetslös) och vän Sanna sig själv i en kommentar.

Jag sitter här  på min knarriga stol och fnissar lite för mig själv när jag läser kommentaren, ett fnysigt, äckligt fniss som piper lite. Men sen kommer jag på mig själv. Jag har ju nästan EXAKT samma liv. Jag nästan hoppas att receptionisten kan vara sjuk en vecka till så att jag slipper skriva ett CV nästa vecka också. På samma knarriga stol sitter jag och känner mig duktig när jag skriver "att-göra-listor". Jaha? Vad spelar det för roll att jag skriver ned vad jag borde göra.. Det är ju inte direkt så att jag uträttar punkterna på listan. Men på något sätt känns det liiite bättre att spalta upp problemen i min anteckningsbok...

Sanna SKA vi åka någonstans?

Jga och Robin hade lite idétorka om vad vi skulle äta till middag. Vi gör ett litet äventyr av det, tänkte jag (ja, jag är väldigt lättroad). Så vi åkte till Willys för att shoppa upp oss lite på matfronten..

Jaha, tänkte vi när vi gick in i affären, tog en korg och tittade oss omkring. Ja, naturgodis, sa jag och sprang till den hyllan. Robin tog en cola och så gick vi vidare.

Med en kasse i ena handen och en marsglass i den andra går vi nöjda ut ur affären, sätter oss i bilen och åker tillbaka mot coola city. När vi kom till kungsgatan hade vi suttit tysta hela vägen. Vad fan ska vi laga för mat nu då? Sa Robin och jag tänkte efter.

I vår kasse låg:
-Ett paket marsglassar
-En påse naturgodis
-En coca cola
-En fjällyoughurt med hjortron
-Skorpor
-Tre paket frysta björnbär

Punkt.

Jaha. så nu sitter vi här och tittar på den sämsta programmet i världshistorien, all access. Det handlar om att fergie
har kissat på sig på scenen under en konsert.

Ska åka och jobba om... tre timmar.

Hej svejs!

Jag öppnade precis mina små springer till ögon efter att ha sovit i flera timmar.
Jag tänkte att det kunde vara en bra ide eftersom jag jobbar natt.. Men nu känner jag
mig bara ännu tröttare och absolut inte sugen på att springa runt och plocka upp flottiga
glas på en nattklubb. Men det brukar alltid blir roligt när man kommer dit!

Nu ska jag hit the roads igen. Till Robin. Han verkade inte så jätte exhalterad över
att vi ska ses. Men vafan. Jag har inte så jätte mycket annat för mig.



Saknar att förfetsa med alla de här tjejerna hemma hos Frida. (Räkna dock
bort att Frida spiller på sin klänning och stampar runt i lägenheten med tvål
och en hårtork) Saknar inte ni det?