Martina

Ida: Vi åker vid fem till Dennis.. 
Martina: FEM? Men jag slutar fem, inte en chans. 
Ida: Okej, halv sex, du kan göra i ordning  dig hos Dennis.
Martina: Men varför är det så bråttom? Vi kan ta en taxi till kvarsebo.

Men....

17.30 är vi redo att åka BUSS till kvarsebo. När jag stiger på bussen känner jag mig
som en ut tittad pensionär (okej, det skiljer bara ett år men jag kände mig som bockstensmannen typ)

45 (!!!) minuter senare var vi  framme och då började en fest som jag säkert hade uppskattat för 1-2 år
sedan men kändes lite uttjatad nu. Irländsk julafton, spruckna strumpbyxor, frusna bullar och häxblandningar.

När vi, efter en bussresa där hälften spydde och en bajsade på sig (tror jag), kom vi fram till.. TADA! Otten.
Där började min kväll med att jag fick en drink i hela ansiktet (eftersom jag hade ett par drikar även inuti
kroppen ilsknade jag till och skvätte, ja skvätte lite öl över dansgolvet.

Men ack, det skulle jag inte ha gjort för då sprang några bråksugna tjejer efter mig. En höll fast i armen,
en kilade igen dörren med foten och en stod och gjorde den klassiska "oh no you didn't"-knäppningen med
fingrarna samtidigt som huvudet rör sig i sidled och munnen putar. Allt detta samtidigt som jag torkade av
mitt ansikte och Jenny stog och sa: Men Martina har inte gjort nåt!

Av alla dessa händelser var nog höjdpunkten på kvällen när jag tog taxin hem och gick och la mig. 

Nu ska Hedvig och jag baka! 



Coolio!