Martina

Till våren. Jag känner att det verkligen är dags nu.

Nej tack till:
Fem lager kläder (som inte smickrar min figur)
Stövlar med äcklig sliten klack av allt himla grus
Dunjacka
Blek&glåmig
Folk som har ticks på att snyta sig bara för att det är kallt ute
Frost


Ja tack till:
Ballerina skor
Min nya jacka
Bara ben
Studenten
Fräknar
SOL



Enjoy..

PS. mamma-martina konversation:

Mamma: Jag har varit på en hjärt-lungräddningskurs idag!

Mamma: Kan du verklgen göra en hjärt-lungräddning?

Martina: Ja, typ... tror jag.

Mamma: Okej, men jag blir medvetslös då! (mamma slänger sig mkt verkligehetstroget på golvet och jag börjar lägga mamma i framstupa sidoläge)

Mamma: (öppnar ett öga och säger:) FEL!

Martina: Känner på pulsen....

Mamma: Nej nej nej! helt fel, jag visar på dig istället!

Jag lägger mig mödosamt ned på golvet.

Mamma: (Börjar skaka på mig och ropar:) Hallå! Hallå! Kan du höra mig? (Ännu igen, mkt verkligehetstroget)

Mamma och Martina skrattar.. Efter ett tag lägger mamma sitt öra en millimeter från min mun så jag får hennes flygiga lilla hår i ansiktet inklusive ögonen.. Mamma upprepar denna procedur tre gånger.. och konstaterar sen att jag faktiskt andas. Efter några sekunder ligger jag i en perfekt (enligt mamma) framstupa sidoläge.
 
Jag känner mig föberedd för en nödsituation! :)

Martina