Martina

Jag är så trött att jag skulle kunna använda mina påsar under ögonen som förvaringsutrymmen och mina leder känns ungefär lite böjbara som mina tygdockor, som jag lekte med i åtta årsåldern. (Okej, jag var nog aningen äldre)

Kunderna som pratar med mig nu undrar vad det är för gnällig tjej som sitter i andra änden och piper och svamlar och säger ord i fel följd. Systemet, apollo, som vi använder på Telia fick nyss ett nytt namn, supollo, av min tunga som tydligen inte går att forma för att få fram riktiga bokstäver. Som tur är, är det bara 20 minuter kvar till jag har en kväll med Mammas mat, Let´s Dance och en pojkvän framför mig.

Jag räknar neeeer!